Lite positiva saker....

kanske är på sin plats idag, efter all sorg och bedrövelse den senaste veckan.

Igår kom Westbeckarna från Västerås hit för att bo över helegen. Sara ska/skulle tävla i Lidköping, lördag och söndag.

På förmiddagen i dag, lördag, så for jag ut i trädgården tillsammans med maken för att göra ett "sista ryck" med det som skulle bort inför vintern. Gubben skar ner (slet bort) humlen, jag "lövade" av och klippte ner trumpeterna. När vi som bäst höll på så kom det besök, Marco kom för att lägga sig i kattmyntan (det som är kvar). Marco är granntantens coooooooooooola katt.



Marco, heter egentligen Marcolio. Han kom till grannen för drygt ett år sedan. Han har varit stadskatt och anpassade sig på fyra dagar till landet, där inget händer. Bara två tjejer (det) och en hane (också en det). Bryr sej inte ett skit om dessa tre. Går in till oss när dörren är öppen och sätter sej helt lugnt och äter ur deras matskålar. Ingen protesterar, kanske lite då, men inte så det stör.

När vi ansat färdigt så åkte vi ner till Hjälmsäter, det är höstmässa där i helgen.



Där träffar vi en hel del bekanta, bland annat Anita från Stenhammar. Kul att ses igen, det var ett tag sedan jag pratade med henne. Vi åt årets soppa (masjsoppa) fick kaffe och kaka. Var runt och pratade med diverse hantverkare som jag känner bland annat så träffade vi Skogsfolket. De gör så fina kransar där i Korsgården. Får nog införskaffa en krans, designad av Lotta.



När vi kom hem så fortsatte vi i trädgården, bland annat med att ta livet av Viktoria (plommonträdet jag tidigare berättat om). Nu är grenarna avsågade och jag hoppas att det tappar livsgnistan nu. Murgrönan kommer att klättra fint i det som är kvar.

Vad det gäller skvaller så har jag inget nytt att förtälja. Kanske kan det dyka upp rapporter under morgondagen vem vet.

Katten vill ha med ett par ord idag också. En katt är aldrig uttråkad. Om så behövs kommer den att klättra på bokhyllans nordvägg eller äta upp gummiplantan.

En katt älskar när du kallar på den. den kan lyssna, belåtet, i timmar. Naturligtvis svarar den inte. lyssnar bara.

Förresten, så har det luktat faen i köket några dagar, vi drog ut kylskåpet på eftermiddagen, och se där, en mus som mådde jättebra, nära till mat och vatten (Sigges matskål) och skyddad bakom skåpet. Den finns inte längre, den sög snabeldraken (dammsugaren) upp. Nu hoppas jag på att "oset" försvinner (tills nästa mus blir insläpad).

Ha det tills vi hörs igen....