Klockan 16.25 ringer herr Patrik Hjulben (han sitter i rullstol) från garaget. Glad som en speleman, nu har vi hittat felet. Så nu klingar ångesten sakta av till det normala.
Jo vad var då problemet. Det var inte tätt mellan insugningsrör och toppen. Anders har planat detta och satt dit en kraftigare packning. Nu ska han göra samma sak på andra sidan också så det inte börjar att suga tjuvluft där.
På måndag ska den lasermätas och rättas till i råmpan. Den har satt sej lite i baken när de kortade axlarna. Det kom inte fram förrän den körts ett tag. Så just nu går den på insidan av sulorna.
Så nu är jag en glad Skata!!!!!!!
5 kommentarer:
Då finns det hopp i alla fall! Nosbuff
Hoppet är det sista som lämnar mej:)
luft och luft hoppas detta löser ditt problem själv så sitter jag med ett värre kan ej förmå mig att sätta mig på hojen efter festen känns som det var det ultimata ingen lust att vare sig träffa andra samt att gasa vad gören ....... fille
Åh så skönt.
nån la en förbannelse över min med för en kabel lossnade då hon skulle hämtas på studenten men det hade varit roligare med lövad trike .
Kram Jam o Spinn
Skicka en kommentar