Inte ens 180 minuter....

kvar tills de anländer till paradiset, Kinnekulle. Skogsfolket är på G. De tuffar sakta i sin minibuss (som har sett sina bästa dagar) på väg hit. Hoppas den håller ända fram.

Har fått en böld på bägge benen, vikt cirka 4 kilo, ibland är den på magen. Den är hårig och den låter när jag tar på den, slutar jag, så kommer det klor och griper tag i min hand. Den har massor med vassa klor, päls och svans. Vad svammlar jag om nu då, jo naturligtvis min ena katt. Nu har hon blivit knäkatt igen. Hon ska befinna sig där jag är, ligga på tidningen/boken när jag löser korsord eller läser, hon kommer mitt i natten och ska hälsa, busa, bli klappad, ha mat osv. Men vad gör detta, jag är ju kattens personliga tjänare *L*. Att jag sen är halvägs död när jag ska iväg och jobba, det skiter ju kissen i.

Det finns nog en främmande, skrämmande katt i närheten nu, för de är väldigt oroliga och på sin vakt. Spanar när de är ute, finner ingen ro. Kan även vara de grävligar som finns utanför (och iblnad på) tomten också. Jävlars vad de skriker och lever rövare på natten. Fösta gången jag hörde detta for jag upp och ut på baksidan, trodde katterna var i slagsmål, men de låg så fint på sina stolar runt om i huset. Dagen efter syntes spår i trädgården, så det är konstaterat, grävlingar. (mutter)

Har nu ledigt i helgen (hur är vädret då) kallt, isande kallt och mulet. Kan väl vara fint väder. Det blir till att hoja ändå (så länge det inte regnar).

Det blir en tur till mor imorgon, bil eller MC är frågan. Åker vi bil är det stor risk för att den spökande byrån blir återförenad med mors likaså spökande andra möbler. Jag har tröttnat och Olle har tröttnat på denna oroliga tingest.

Annars är det fortfarande nyhetstorka. Får väl snoka upp något skvaller tills nästa gång.