… och han var väldigt MYCKET katt. Gick sin egen väg. Struntade totalt i (som katter gör) vad man ville eller gjorde. Han var en cool katt nonchalant katt likt, Rosa pantern så svassade han iväg när han gick. Ut till sin älskade skog eller till grannen och hälsade på.
Om somrarna så flyttade han in i grannens uterum, på andra sidan staketet, där var han jämt, Kanske kom han hem för att äta, annars så kunde han gå in i grannens kök, där fanns det ju också kattmat. Han kunde vara borta i flera veckor ibland om somrarna, sen kom han traskande hem igen när han ledsnat. Lika fin och blank i pälsen som alltid och lite tjock.
Om vintern när han tyckte vi eldade för dåligt, då gick han ner och lade sig uppe på pannan, i källaren, där låg han som ett “U” och kramade skorstenen. Tidigare år när Ludde (granntantens katt levde) så bröt han sej gärna i hennes källare för att ligga på den varma ackumulatortanken. Smet gärna in till henne och gömde sig bakom en soffa eller under en filt, så när Ann-Britt kom ner på morgonen så hade hon två katter en grå och en svartvit. Han var lurig och smart.
När Ann-Britt åkte bort någonstans så hann hon inte utanför grindstolparna, så var Sigge och hälsade på Ludde, han flyttade in där till Ann-Britt kom hem igen. Det var inte förvånande att se de båda ligga i var sin fåtölj eller var sin säng, när jag var där och vattnade blommor och matade hennes (och våran) katt.
Även det sista så förekom han Husse och Matte. Ta mej fasen att han visste vad som skulle ske idag. Vi skulle till veterinären med honom. Han var sjuk och vi var inställda på att ta bort honom. Vad gör han då, den smarta katten, jo han går ut till skogskanten och lägger sig, för att vandra vidare över regnbågsbron.
Jag klappade om honom på morgonen, för han låg i sin fåtölj, som han alltid gjorde. När jag sedan sätter mej och kollar datorn, så hoppar han ner och går ut genom kattluckan, precis som vanligt, sen kommer han inte in mer…. När sedan maken kommer hem och ropar och letar, så finner han honom utanför grinden, precis i gränsen till hans älskade skog…………..
Hoppas han träffar sina gamla kattpolare och träffar nya polare.
R.I.P. /Husse och Matte
7 kommentarer:
Så vackert det lät. *sniff* Han verkade vara en väldans klok kisse med stark vilja. Han jagar nog skrammelmöss med mina två kattvänner som jag förlorat. *torkar tårar med tassen* Men vi får finna styrka i att vi en dag kommer träffas igen.
Tänk vad skönt att få sluta sina dagar på en plats i trygg förvisning om att matte och husse kommer att hitta en. Tröstbuffar
Ja så sant. Han visste att han skulle vidare nu. Han träffar nog en del nya polare och lever ett nytt liv.
Har tårar i ögonen efter att ha läst hans kloka öde. Han var en smart snygg och härlig misse. Kommer sakna honom då man fikar, vem ska nu störa en i soffan?
Kram från oss allihop i Övergården
Tårögd!
Bamse ligger över armen och tittar klokt på mej här vid datorn.
Han förstår!
Skickar en cyberkram och att ljudligt spinn från oss två här i Västanåker.
Jag är så glad att jag fick träffa Sigge...
<3
Kram från Fjäder & Bamse
Lillevännen...
Kram
Skicka en kommentar