Tisdagsmys och försvunnen katt

Som jag skrev i föregående inlägg så var jag ju på tisdagsmys med "di snälle pöjka i Axvall". Ove, Kenneth och jag anlände samtidigt. När vi kom ner i källaren och Ove pysslade med vattenkokaren, då fick vi riktigt fint besök. En liten kisse kom och hälsade på. Nyfiken strök den omkring bland hojarna, nosade och kollade in varje hoj för att se vilken som var mest japansk. Vet inte vilken som var det men troligtvis var det den som har så snygg mörkröd lack och svart motor. Här kollas golvet in iallafall.

När jag kom hem från tisdagsmyset så var det tisdagsmys med Smulan och Lurvas. Smulan ligger på favostolen och Lurventussen på ryggstödet. Han tyr sej faktiskt till Smulan och vill gärna vara där hon är.

Efter en stund så gick den svartvita saken till ett annat ställe och då myste Smulan till det på skinnfällen. Det är såååååå mysigt.

I morse när jag kom ner, var jag lite förvånad, för ingen Lurvas hade väckt mej klockan 05.00 som han alltid gör. Jag stapplade ner till köket, drog igång vattenkokaren, öppnade kylskåpet och ingen Lurvas syns till, han kommer i vanliga fall som ett skott när kylskåpet eller skafferiet öppnas.

Var f*n är katten?

Kollar utanför om det är spår vid kattluckan, så var det icke.

Var f*n är katten?

Åter till köket, ropar Lurvas, hör ett litet mjuuu, ropar igen, hör ett litet mjuu, men ser ingen katt.

Var f*n är katten?

Öppnar skafferiet, där var katten, han for ut som ett svart streck. Stackarn varit instängd i skafferiet hela natten, kallt och utan mat. Konservburkar kan han inte öppna – än. Fodertunnan gick heller inte att öppna. Torrvaror är inget att äta. Vin dricker han inte, tror jag.

Han rusade i alla fall till lådan, det var nog krisläge, för inget hade han gjort i skafferiet. Sen satte han sig på köksbordet och JAMADE tre gånger, han jamade för första gången. Han kan alltså jama. under resten av dagen har han bara rört på munnen som vanligt, men inget ljud hörs.