Helgen som gick, slet vi rejält i kaffestugan. Det var ju sten- och mineralmässa i dagarna två.
Nasare från landets alla hörn, även utomlands, var samlade till Sveriges största mässa. Å folket det kom, å vi stressade som vettskrämda illrar i köket. Så i söndags var vi väl knappt kontaktbara. Mardrömmar om mackor och kaffe. Uj uj men nu är det över, de hiskeliga helgerna med “det lilla extra” i byn är till ända, endast skördefesten 24-25 augusti är kvar, sen låser vi dörren kl 20.00 den 1:a september. Vart tog den säsongen vägen?
I fredags fick jag ju ta fram näsduken, när Stompers MC kom mullrandes nerför gatan, blev ju lite rörd så att säga, ner de kommer å hälsar på så där utan att föranmäla. I går var det dax igen, att ta fram näsduken alltså.
Jobbade eftermiddag och jag stod vid kassan och tog betalt av en kund. Efter denne, står det en gubbe flå’t en gentleman i sina bästa år och stirrar på mej, jag blänger tillbaka, han fortsätter att titta, detsamma gör jag. Så börjar han att le lite, jag fortsätter att titta, hjärncellerna de krockar för fullt i hårddisken, men när mungiporna när öronen på denne stilige (harkel * fjäsk*) herre, då har hårddisken sökt klart. DET ÄR GÖRAN, min goe, allra bästaste chef från min första tid på VL/ODAL/Lantmännen/Granngården.
-Du är dej lik, var kommentaren. Åh shit, hur fort kommer jag runt kassadisken, Inger blev nästan ikullkastad när hon kom med en tom kaffekanna. GÖRAN, skriker jag och kastar mej om halsen på gubben flå’t herr’n. Den kramen satt fint, vi har inte sett på typ 20 år.
Han och frugan hade seglat och lagt till i hamnen vid Byn, de bor till vardags i Karlstad. Vi pratade i mun på varandra en stund, sen kom det gäster, de gick och handlade och återkom senare. Nina sa att jag kunde komma ner till båten när jag slutat så kunde vi prata i lugn och ro.
Tvekan var stor att åka ner, för jag är fruktansvärt trött och värkig efter ett eftermiddagspass, men som tur var så åkte jag dit när jag slutade.Klev ombord på deras båt och det blev en hel del snack över en öl om damilj, vänner och ovänner…. Det har ju hänt EN HEL DEL sen vi sågs senast. Tack snälla ni för att jag blev “inbjuden” Hoppas att vi möts snart igen. Bamsekramen till ER BÅDA!!!
Så nu har jag bryggseglat i Hällekis hamn!!!!!
Undrar när näsduken får plockas fram nästa gång och för vem/vilka……
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar